Sidhuvudbild

Diskriminering/kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Personalkooperativet Filifjonkan
Verksamhetsåret 2021-2022

All form av diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder är förbjuden. Alla på förskolan är lika mycket värda och alla har rätt att bli behandlade som individer på lika villkor. Ingen på vår förskola ska utsättas för mobbning eller någon annan typ av kränkande behandling. Det gäller såväl kränkningar mellan barn som mellan personal och barn samt mellan personal. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala och ske genom text och bild. Vi måste alltid ta den som uppger att han eller hon blivit kränkt, på allvar. Det är barnet som avgör om beteendet eller handlingen är oönskat eller kränkande.

Alla som arbetar i förskolan har skyldighet att aktivt motverka och förebygga alla former av kränkande behandling. Personalen är barnens viktigaste förebilder. På vår förskola arbetar vi för att alla ska respektera andra människors egenvärde. Det är viktigt att kunna leva sig in i, respektera och förstå andra människors situationer. Var och en måste utvecklas till att visa empati, respekt och ansvarstagande. Vår uppgift är att låta var och en finna sina unika egenskaper och främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Vi visar respekt för den enskilda individen och lyssnar på varandras åsikter och tankar.

”Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktning för människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, samt solidaritet mellan människor. Inget barn ska i förskolan bli utsatt för diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, hos barnet eller någon som barnet har anknytning till, eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas” (Lpfö 18)

Värdegrunden är utgångspunkten för vårt vardagliga tänkande och förhållningssätt och integreras i den dagliga verksamheten.
På förskolan har vi tre gemensamma värdegrundsord:

trygghet respekt ansvar

Våra mål är att:
• Alla ska känna sig trygga i förskolan, barn såväl som vuxna.
• Alla ska ta ansvar för sina handlingar och för den gemensamma miljön.
• Alla ska känna sig och bli respekterade för den man är.

Trygghet

Alla ska känna sig trygga på förskolan, barn såväl som vuxna.

Så här gör vi:
Ingen behöver vara rädd eller ledsen på förskolan.
Alla barn får sina behov, emotionella och sociala såväl som fysiska tillgodosedda.
Vid lämning finns det utrymme att ta emot varje barn på ett sätt som passar dem.
Ser till att det finns en dialog mellan föräldrar och personal och att föräldrarna får information om hur barnet har det på förskolan.
Har fasta och tydliga rutiner som är väl förankrade hos barnen och all personal är samspelta i dessa.
Tillsammans fångar vi alla de tillfällen i vardagen som lägger grundtrygghet i barngruppen.
Lägger mycket arbete på inskolningar och hjälper barnen att bli inskolade i barngruppen.
Ser till att förskolans miljö, både ute och inne, är säker för barnen att vistas i och för personalen att arbeta i.
Har fungerande rutiner och handlingsplaner för olyckshändelser, brand, kriser m.m.

Respekt

Alla ska känna sig och bli respekterade för den man är.

Så här gör vi:
Alla blir respekterade för den person man är och individuell hänsyn tas till personlighet och intressen.
Låter alla få uttrycka sina åsikter utan att bli kritiserade eller kränkta.
Väntar på sin tur och låter andra synas och höras.
Man är tyst och lyssnar när någon annan pratar eller berättar.
Man gör inte något mot eller med någon mot deras vilja.
Ingen särbehandlas på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Ser till att alla är med i gemenskapen.

Ansvar

Alla ska ta ansvar för sina handlingar och för den gemensamma miljön.

Så här gör vi:
Säger förlåt om man gör någon annan ledsen.
Försöker ställa till rätta om man medvetet eller omedvetet gjort något fel.
Är försiktiga med saker, förskolans, sina egna och andras.
Står för det man sagt eller gjort.
Utifrån förmåga hjälper den som behöver hjälp.
Alla städar efter sig och plockar undan det man tagit fram.
Respekterar de regler som finns på förskolan.
Lär sig ta ansvar för och hjälpa till med enkla sysslor.
Bryr oss om varandras välbefinnande.

Förebyggande arbete:
Vi ger barnen en trygg, god och utvecklande miljö.
Varje höst startar verksamhetsåret på Stora med någon form av kompisprojekt för att skapa gemenskap och stärka gruppkänslan.
Personal, barn och föräldrar utvärderar verksamheten.
Utvecklingssamtal erbjuds varje termin.
Vi personal är viktiga förebilder.
Personal är alltid ute tillsammans med barnen och ingriper direkt om det behövs.
Gemensamma regler gås igenom bland personalen.
Tydliga regler och normer för barnen.
Vi skapar en inbjudande och trygg miljö.
Vi arbetar med behovsplaner regelbundet.
Värdegrunden diskuteras på personalkonferenser och planeringsdagar.
Vi strävar efter att arbeta i små grupper, för att synliggöra alla barn.
Vi bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete med analyser av vårt arbete.
Huvudmannen har på varje styrelsemöte en punkt om kränkande behandling på agendan.
All personal känner till skyldigheten att anmäla kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier.
På huvudmannens verksamhetsutvecklingsdagar görs en översikt med åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn.

Vid misstanke om kränkning:
Anmälan görs direkt till rektorn.
Rektorn anmäler direkt till huvudmannen.
Huvudmannen utreder och åtgärdar anmälan.
Därefter tas ställning till om fallet ska anmälas till polis eller socialtjänsten.
Utredningarna dokumenteras.

Prioriterade mål 2021-2022

2.1 Normer och värden
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna

Förskollärare ska ansvara för att
• tillämpa ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar

2.2 Utveckling och lärande
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

- förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler

2.3 Barns inflytande
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

- förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem

Redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts under verksamhetsåret 2020-2021
Lilla:

2.1 Normer och värden
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

- öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande

Vi vill att barnen ska visa respekt för andra och för miljön.

Så här gjorde vi: Att leka är ett stort intresse och behov som alla barnen har. Genom lek där vi har tagit in Storas leklådor har barnen fått öva på att ta hand om sjuka djur vid många olika tillfällen. Där har vi undervisat i turtagning, visa respekt och hur man samsas om de olika verktygen och djuren. Då barnen har visat stort intresse för böcker valde vi att varje måndag läsa Kompisböckerna. Där har vi tagit upp olika ämnen som handlar om känslor och respekt. Vi har även tittat på programmet ”Djuren på djuris” som också handlar om känslor och olika situationer som kan uppstå på en förskola. Efter böckerna och filmerna har vi haft samtal med barnen om de olika ämnena. När vi är ute tar vi hand om vår gård genom att sopa, ta upp sand och hålla fint. Då barnen har visat ett intresse för att leta efter och upptäcka småsaker ute har vi uppmuntrat barnen att plocka upp och slänga skräp som de hittar i återvinningen. Vi arbetar också medvetet med att man plockar undan efter sig när man tagit ut något ur förrådet och vi städar alltid in alla leksaker när vi går in innan lunch. Vi arbetar aktivt med metoden stopp, att barnen sätter upp handflatan och säger stopp när de inte vill. När vi har samling och i leken arbetar vi aktivt med att vi ska visa respekt för varandra, lyssna och vara snälla mot varandra. Vi arbetar också med kompisböckerna för att säkerställa att vårt arbete blir jämställt.

Resultat: Vi kan se efter att ha lekt veterinär flera gånger att de är mer omhändertagande och mer rädda om sakerna och djuren. Genom kompisböckerna har de fått ett större ordförråd med känslouttryck och strategier för olika situationer. Vi kan se att de gärna tröstar varandra genom sång eller att klappa varandra. De uttrycker också sig i social samvaro, till exempel är de bättre på att fråga varandra om de får vara med i stället för att bara hoppa in i leken. De har lärt sig att säga stopp men använder det inte alltid vid rätt tillfälle. Barnen går gärna och hämtar sopborste och sopar lite här och där. De är mer uppmärksamma på skräp som de plockar upp och lägger i soporna. De tar väl hand om innemiljön, är noga med att städa och har blivit mer rädda om materialet. De påminner också gärna varandra om att man måste plocka undan. På samlingen kan vi se att barnen lyssnar mer på varandra och tar hänsyn till varandra.
Vi har fått återkopplat av flera olika vårdnadshavare att barnen plockar undan mer hemma och använder ord som samarbeta och dela med dig. Kompisböckerna leder till ett jämställt synsätt där barnen ses som barn oavsett kön.

Analys: Vi tänker att resultatet beror på att vi har upprepat aktiviteten med veterinärlådan och att vi varit aktivt närvarande hela tiden. Då har de blivit bekanta med materialet och kan mer slappna av i leken, för vi kan se att med nytt material uppstår det mer konflikter. Vi kan se i våra dokumentationer att vår närvaro hjälper barnen att visa respekt i leken. Vi tror att samlingarna har blivit så välfungerande för att vi har hjälpt barnen att lära känna varandras olikheter och vi har varit konsekventa i våra samlingar att alla måste lyssna på varandra och inte störa.
Genom att böckerna och filmerna har varit återkommande varje vecka har samtal om känslor fått stor plats i vardagen vilket är det som har lett till att barnen gärna delar med sig av sina egna erfarenheter och att de kan använda fler känslouttryck och strategier vid konflikter. Genom att vi vuxna varje dag tar hand om vår miljö, plockar skräp och tar undan efter oss visar vi barnen hur vi vill att de ska göra. Detta är det vi tänker har lett till den ökade respekten de har för varandra och miljön, barnen gör som vi gör.
Genom att vi har fått återkopplat av vårdnadshavare att barnen använder respektfulla ord och uttryck som samarbeta och dela med sig i rätt sammanhang anser vi att vi uppfyllt vårt mål. Kompisböckerna är ett bra sätt att arbeta jämställt om hur vi är mot varandra.

2.2 Utveckling och lärande
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

- självständighet och tillit till sin egen förmåga

Vi vill ge barnen vana att prata inför andra.

Så här gjorde vi: Vi har arbetat med kompisböckerna där vi efter varje bok har pratat om vad som hände och om känslorna som karaktärerna fick. Vi har också gjort tillhörande aktiviteter där barnen har fått vara i centrum. Då barnen visat intresse av att få prata om sina egna känslor och liknande erfarenheter har vi erbjudit dem tid till detta efter vi läst i kompisböckerna. Då barnen visat ett stort intresse för gosedjur fick de ta med ett hemifrån och på en samling visa upp och berätta lite om sitt gosedjur. Därefter fick de leka med dem. Vi har också tittat på Djuren på djuris från UR. Efter varje avsnitt har barnen fått återberätta vad de såg och vilka känslor det handlade om. Efter att vi har läst/gestaltat sagan om vanten har vi pratat mycket om djuren i boken och vilka som är deras favoriter och de har varit med och gestaltat sagan. Barnen fick berätta om vilket djur de var intresserade av och därefter tog vi reda på fakta kring det aktuella djuret. Vi har reflekterat regelbundet med barnen när vi jobbat med vårt pappersprojekt där barnen har fått lyssna på varandra och de har fått öva på att uttrycka sig inför andra.

Resultat: Barnen har fått lättare att uttrycka sig om känslor, de använder känslobegreppen mer och är ivriga att dela med sig av sig av sina egna erfarenheter. De vågar prata mer. De har blivit bättre på att lyssna på varandra och att hålla koncentrationen längre, det är mer en röd tråd i samtalen. Vi kan se i våra reflektionsprotokoll att de flesta barnen uttrycker något de har lärt sig, även de yngre barnen. De kan hitta orden för att uttrycka sina känslor och kan referera till egna liknande händelser i sitt vardagsliv. Vi kan se att nu är alla barnen mer aktiva vid samlingar och olika aktiviteter, det är ingen som inte vågar prata och de flesta vågar stå i centrum vid olika lekar.

Analys: Genom att vi har gjort det flera gånger i veckan har barnen blivit trygga och vana vid formen och vet vad de ska prata om. Det leder till att de har vågat prata mer inför varandra och då får de vanan att göra det. Då vi hela tiden har relaterat till deras egen erfarenhet har barnen känt att det varit relevant. Vi kan också se att barnen vågar deltaga i lekar där man är i centrum på ett annat sätt då vi upplever att de är väldigt bekväma med varandra.

2.3 Barns inflytande
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

- förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan

Vi vill att barnen tar ansvar för material och miljön på förskolan.

Så här gjorde vi: Vi städar alltid tillsammans även om man inte har lekt med materialet. Vi har alla leksaker noga placerat, varje sak har en bestämd plats. Vi visar hur man städar t.ex. lägger ner saker och inte kastar. Vi talar alltid om vad vi ska göra efter att vi städat. Vi uppmuntrar barnen mycket i vardagen att hjälpa till och plocka undan tillsammans. Vi pratar om att det är lättare att städa om alla hjälps åt. Vi är konsekventa med våra regler kring leksaker som används ute. Vi uppmuntrar egna initiativ och försöker ha en positiv ton när det gäller städning. Vi är konsekventa även ute och hjälper barnen genom att visa hur man leker med materialet, var man leker och att man plockar undan när man är klar.

Resultat: De äldre barnen tittar noga så sakerna kommer på rätt plats. De hittar de olika sakernas plats. De vill städa för att de vet att det kommer något annat efter. Oftast så är de försiktiga med materialet när de leker och städar. Vi kan se i våra dokumentationer att barnen uttrycker ofta att de städar tillsammans. De bär tillbaka leklådor tillsammans. Barnen vet vilka saker som finns tillgängliga och hur de ska hantera sakerna. De gör städningen till en lek. Det är svårare för barnen att hantera materialet ute. Vi kan se att de ofta lämnar materialet liggande när leken tagit slut och att de flyter mellan olika lekar ute. De har ett stort rörelsebehov och vi kan se att det är begränsande att man leker med vissa saker på en bestämd plats.

Analys: Vi tror att barnen är så bra på att städa och ta ansvar då vi har ett väldigt tydligt arbetssätt. Utan det tror vi inte att vi hade fått ett lika bra resultat. Vi tänker att barnen mår bra av tydlighet och att de vet hur de ska göra. Vårt positiva sätt till städningen gör att barnen dras med i det. Genom att vi gör städningen till en lek blir det inte betungande. Vi försöker se till barnens behov när det gäller utelek och förändrar regler och material så det passar barnens stora rörelsebehov. Vi tror att det är svårare för barnen att hålla ordning och ha fokus ute för att dels är det mer som distraherar, dels för att vi vuxna har olika regler och toleransnivåer. Det blir inte lätt för barnen när vi vuxna har så olika syn på vad de får göra.

Stora:

2.1 Normer och värden
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

- öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande

Vi vill att barnen ska visa respekt för andra och för miljön.

Så här gjorde vi:
Vi har måndagsreflektion på vår samling, där barnen får resonera kring olika dilemman, konflikter och situationer som uppstått. Det kan handla om hur fort man får cykla på gården utan att skada någon annan, hur man gör när man vill komma överens om vems tur det är (tex ole, dole, doff/sten, sax, påse).

I vår gympa har vi mycket samarbetsövningar och lekar där man behöver komma överens om samma regler. Vi tränar barnen på att de ska berätta med ord när något är fel/regler som inte följs, istället för att slåss/puttas/vara impulsiva.

Vi läser ur boken Mango och Bambang, där det tas upp frågor som berör värdegrund.

På torsdagar undervisar vi i miljöfrågor som vi ser är aktuella i barnens vardag, exempelvis vart mjölkkartonger tar vägen, hur det går till att odla eller vad som händer med maten som vi skrapar från våra tallrikar.

Under vårterminen har vi uppmärksammat och undervisat om våra nationella minoriteters dagar, Internationella Downs syndromdagen samt Ramadan. Vi har också fått och skrivit brev till vårt fadderbarn i Etiopien, och i samband med det pratat kring olika levnadsförhållanden. Metoden har varit att undervisa med digitala verktyg och att samtala i grupp. Fokus har varit på att vi alla är olika, att det finns olika kulturer och att det är viktigt att visa varandra respekt.

Resultat:
De ämnen och situationer vi reflekterat över med barnen kan vi också se att barnen snappat upp i sin vardag och lek. Barnen utvecklar sin lek så att den blir mer rättvis i t.ex. Under hökens vingar kom och brottarlek. Barnen vet vilka regler som gäller och de förstår varför vi har dem t.ex. vid cykling och brottning.

Vi kan se att barnen pratar och resonerar mer med varandra istället för att det blir konflikter och att de kan själva starta och genomföra lekar såsom Under hökens vingar kom.

Barnen är medvetna om och kan diskutera t.ex. olikheter som att vi kan vara rädda för olika saker.

Barnen hittar skräp på gården som de materialbestämmer innan de går och kastar det i papperskorgen helt självmant.

Vår undervisning har väckt nyfikenhet och vi har sett att barnen stått vid kartan och tittat och resonerat kring flaggor och ord. Vi märker att de äldre barnen kan referera till tidigare undervisning om både Rocka sockorna och våra nationella minoriteter. De känner igen och kan återberätta om flaggor, var dokumentationen på väggen om detta går att hitta samt redogöra för delar av information vi tagit upp angående detta vid tidigare undervisningstillfällen. Barnen kan nu förstå vad Ramadan innebär praktiskt när de ser att Haneen och Maryem fastar när vi äter lunch.

Analys:
Vi tror att situationer som ligger nära barnen, som de kan relatera till, gör att barnen lättare kan förstå och resonera kring teoretiskt och sen genomföra praktiskt. Vi tror också att kombinera måndagsreflektioner med gympaaktivitet gjort att vi uppnått resultatet, i och med att det vi dramatiserat/problematiserat på reflektionsstunden blivit praktiskt på gympalektionen. Då vi lagt fokus på regellekar på gympan har vi gett barnen mycket praktisk erfarenhet av att ta hänsyn och visa respekt för varandra. Upprepning tycker vi är viktigt för att skapa erfarenhet. Genom att vi aktivt har låtit barnen själv lösa situationer har de fått verktyg att hitta olika lösningar för att leken ska kunna fortgå, även utan vuxen.

Vi tror att vårt arbetssätt i undervisningen har lagt grunden för resultatet. Vi har haft en tydlig struktur och en medvetenhet från pedagogerna där alla får chansen att komma till tals och bli lyssnade på, oavsett kön och ålder, och varit noga med handuppräckning och att inte prata samtidigt, vilket gör att barnen får höra en vidd av åsikter och tankar som resulterar i empati och lyhördhet.

Ett kontinuerligt miljöarbete med upprepade aktiviteter tror vi skapar en grundläggande medvetenhet hos barnen. Vi tror också att vi hittat en bra nivå på undervisningen och kunnat möta dem i deras intresse för att ha det som utgångspunkt och därmed också uppnått resultatet.

Genom att vi har synliggjort det vi pratat om för barnen med hjälp av dokumentation på väggen och Google Earth tror vi att barnens nyfikenhet och respekt för olika människor i världen har väckts.

Vi tror att dokumentationen med fokus på social hållbarhet och respekt för människor i vår omgivning, som suttit uppe under hela året skapat en indirekt inlärning om våra minoriteter. Framförallt flaggorna har fastnat, vilket vi tror har att göra med barnens bildminne, att det är lättare för bilder att fastna än abstrakt teori.
Vi har inte satt upp dokumentation på väggen kring Downs syndrom eller Ramadan, och det har gjort att dessa ämnen inte är så levande hos barnen. Detta var för oss ett medveten val då vi tänker att vi inte vill peka ut några olikheter och skapa ett vi-och-de-tänk utan snarare bara ha benämnt orden/begreppen för barngruppen. Vi kan konstatera att dokumentation i form av bilder och text som ett konstant inslag på väggen är givande för barnens inlärning.

2.2 Utveckling och lärande
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

- självständighet och tillit till sin egen förmåga

Vi vill ge barnen vana att prata inför andra.

Så här gjorde vi:
Vi har dagliga samlingar med alla barnen, där de får räcka upp handen när de vill berätta något. Ibland får barnen prata i turordning i samlingsringen, så att alla barn får svara på en fråga eller säga sin åsikt. Vi varierar samtalsämnena mellan frågor med specifika svar och resonemangsfrågor. Vi har i åtanke när vi delar ut ordet att fördela jämnt mellan ålder och kön.
Barnen fick presentera sitt eget alster som de gjort av återbruksskräpet inför alla de andra barnen, de fick berätta vilket material de använt och vad deras alster blivit för något.

Under våra reflektionsmåndagar ger vi barnen möjlighet att uttrycka och formulera sina tankar.

I våra små språkgrupper har barnen möjlighet att träna och bygga upp en stark självkänsla att prata inför andra i liten grupp.

Resultat:
De äldre har genom sitt agerande visat de yngre barnen hur det går till på en samling, så nu räcker alla barnen upp handen när de vill säga något. Flera barn har blivit mer självsäkra och vågar prata på samling.

Turtagning under samlingen har gjort att barnen blivit trygga och vågar prata när det blir deras tur.

Vi märker att de blyga och tysta barnen vågar prata mer och ta plats i den lilla gruppen.

Analys:
Ett tillåtande klimat där barnen blir lyssnade på och tagna på allvar under samlingen tror vi bidrar till att fler barn vågar prata och uttrycka sina tankar. Genom att vi uppmuntrar barnen och ibland ger ordet till barn som inte räcker upp handen utmanar vi dem som kanske inte vågar räcka upp på samma vis som turtagning gör. Vi tror också att barnen vidgar sina tankar och samlar erfarenhet om hur de kan uttrycka sig genom att lyssna på och inspireras av andra och inspireras till att prata som allt ligger till grund för resultatet vi uppnått. Medvetenheten från pedagogernas sida om hur ordet fördelas mellan barn i olika åldrar och kön anser vi vara anledningen till att fördelningen att komma till tals är jämn.
Vi tror att det är lättare för vissa barn att våga ta plats i en mindre grupp.

2.3 Barns inflytande
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

- förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan

Vi vill att barnen tar ansvar för material och miljön på förskolan.

Så här gjorde vi:
Vår rutin är att barnen får städa innan de lämnar ett rum så att det är fint för nästa barn som ska leka där.

På våra reflektionsmåndagar har vi tagit upp saker som barnen kan påverka och ha inflytande över. Ute på gården har vi pratat kring att träden och buskarna måste hålla så hur kan man klättra men ändå inte förstöra busken. Vi har pratat kring att allt som växer lever och att vi måste vara försiktiga med vår natur.

Resultat:
Barnen plockar självmant undan i rummet de lekt i innan de lämnar rummet och byter aktivitet. Är det något barn som inte plockar undan så brukar andra barn uppmärksamma det barnet på att komma tillbaka och städa innan det barnet byter aktivitet.

De ämnen och situationer som vi pratar om på våra måndagsreflektioner ger (kortvarig) effekt. Barnen är aktsamma om blommor, buskar, maskar, men glömmer bort sig ibland.

Analys:
Vi tror att rutinen ”plocka undan efter dig” är djupt drillad på förskolan, det är något som barnen kontinuerligt gör och därför fungerar detta bra.

Barnens lust och lek är impulsiv och spontan och där och då i stunden tror vi att barnen ibland glömmer bort sig att man inte får plocka löv på buskarna eller dra i maskarna etc.

Föräldraenkät efter inskolning
Vi fick tillbaka fem enkäter utav sex utlämnade. Alla upplevde att man fick en bra och tydlig information inför förskolestarten, mycket positivt att man fick komma hit och hälsa på och att man fick informationen skriftligt också.
På frågan om man ansåg att vi tog hänsyn till ditt barns speciella behov under inskolningen svarade alla ja.
Vi frågade vidare om de kände sig trygga i att lämna sitt/sina barn hos oss och det gjorde verkligen alla. En svarade att det gjorde de och att de gör det fortfarande!
Sen bad vi om några rader om hur de upplevde inskolningen. Strukturerad och smidig. Anpassad efter barnen. Lugn och inbjudande vilket vi kände behov av att få uppleva och erbjuda vår son. Jättebra! Kändes väl genomarbetad, anpassad och skönt med flexibilitet när vårt barn blev sjuk mitt i. Bra inskolning med ett lugnt tempo som passade vårt barn. Tyvärr blev det lite upphackat på grund av sjukdom men det fungerade jättebra ändå!
Enkäterna finns med i pärmen i sin helhet.
Vi ser dessa svar som kvitto på att vi erbjuder fina inskolningar som ger trygga både barn och vårdnadshavare. Vi kommer att fortsätta skola in som nu med två veckors inskolning och stor lyhördhet inför varje barns enskilda behov.

Värdegrundsenkät

Sammanställning av värdegrundsenkät:
Vi lämnade ut en enkät med sex frågor kring vår värdegrund till barnens föräldrar.
Vi har fått tillbaka 22 svar av 26 utlämnade dvs. 85 % har svarat.
Det fanns sex påståenden och man skulle kryssa i den cirkel som bäst stämmer överens med ens uppfattning. Ett kryss i första cirkeln – 1 innebär att man inte alls instämmer och sedan följer en glidande skala till sista cirkeln – 4 som innebär att man helt instämmer. Det fanns även utrymme till kommentarer under varje påstående.
1. Vi/jag har bra kontakt med förskolan.
95 % instämde helt.
4 – 21 st.
3 – 1 st.
Kommentarer:
Strålande.
På grund av pandemin har vi gjort rätt snabba lämningar och hämtningar. Kontakten kanske därför varit lite sämre, men vi känner att vi kan prata med er om vi skulle behöva det.
Absolut. Känner att vi kan prata med all personal och vi blir lyssnade på.
2. Vi/jag upplever trygghet över att ha vårt/mitt barn på förskolan.
100 % instämde helt
4 – 22 st.
Kommentarer:
Jättetrygga.
En trygghet som vi är glada över varje gång vi lämnar.
100 %. Från dag ett har vi känt oss trygga med förskolan och all personal. Fint bemötande, fin organisation. Tydlig och lugn verksamhet.
Vi har alltid känt oss jättetrygga.
3. Vi/jag upplever att vårt/mitt barn har kompisar på förskolan.
73 % instämde helt
4 – 16 st.
3 – 6 st.
Kommentarer:
Hen leker med XX mycket, hoppas hen utvecklar lite fler relationer till hösten.
Nästan helt säker men längtar efter utvecklingssamtal.
Svårt att veta i den här åldern och under Corona. Men det verkar som hen har några.
När vi frågar XX säger hen att XX är hens kompis. I övrigt nämner han inga andra (den senaste tiden) men vi tänker och hoppas att hen leker med de flesta barnen.
XX pratar mycket om alla barn på förskolan. Sen vet vi inte om det är hens ”idoler” eller om det är kompisar. Men hen ser alltid fram emot att träffa alla barn.
4. Vårt/mitt barn trivs på förskolan.
100 % instämde helt
4 – 22 st.
Kommentarer:
Vi upplever att XX trivs väldigt bra! Pratar mycket om personalen och de andra barnen hemma. Hen är nästan alltid glad när hen blir lämnad på morgonen.
5. Vårt/mitt barn trivs med pedagogerna på förskolan.
100 % instämde helt
4 – 22 st.
Kommentarer:
Så otroligt fina och bra på alla sätt.
Vi upplever att XX känner sig trygg med all personal.
6. Mobbing är en situation då en eller flera personer upprepade gånger under en längre tid utsätter en eller flera andra individer för medvetna, aktiva destruktiva handlingar och/eller uteslutning.
Upplever ni/du att ert/ditt barn har blivit utsatt för mobbing? 100% svarade nej.

Till sist fanns det ”annat att tillägga”.
Kommentarer:
Ni är fantastiska!
Vi tycker att XX lär och utvecklas i en rasande fart. Ni pedagoger gör ett otroligt arbete med att såväl skapa trygghet som kreativt utmana och stimulera XXs utveckling. Tack!
XX trivs bra och vi upplever att hen är mycket glad och trygg hos er!
Ni är bäst!
Vi är glada för Filifjonkan!
Tack för det fina arbete ni gör!
Vi gillar storleken och utevistelsen. Personalen gör erfarenheten mycket personlig och värdefull för XXs utveckling.
Vi är så himla glada över att ha XX på er fina förskola.
Det hade varit trevligt med manliga pedagoger. Det är bra med både kvinnliga och manliga förebilder och tråkigt om barnen tror att alla som jobbar i förskolor.

Analys
På frågan om barnen har kompisar på förskolan kan vi se att de som har barn på Lilla avdelningen oftare sätter en trea än de på Stora. Vi funderar på om det är frågans utformning som ger det något lägre omdömet då barn i 1-2 årsåldern inte har kompisar på samma sätt som ett äldre barn.
I värdegrundsenkäten upplever 100 % av föräldrarna att de är trygga med att ha sina barn hos oss, att barnen trivs hos oss och med oss. Dessa tre frågor om trygghet ligger oss mycket varmt om hjärtat och det känns fint att vi lyckats med detta.

Utvecklingssamtal
Under hösten hade vi utvecklingssamtal för de vårdnadshavare vars barn skolats in under hösten. På våren hade vi utvecklingssamtal för alla barn. På Stora var barnen med under samtalen.
Uppföljning av vårt arbete:
Årlig värdegrundsenkät som görs av föräldrar.
Utvecklingssamtal
Arbetet följs upp på personalmöte och planeringsdagar.
Systematiskt kvalitetsarbete med analyser av vårt arbete.
På huvudmannens verksamhetsutvecklingsdagar analyseras arbetet med de åtgärder som gjordes för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn.

Skolverket säger:
Kränkande behandling, mobbning och diskriminering
Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet, utan att det är diskriminering enligt diskrimineringslagen. Här hittar du definitioner och information om vad som gäller i arbetet mot kränkande behandling, mobbning och diskriminering i förskolan och skolan.
Vad räknas som kränkande behandling och mobbning?
Vad är kränkande behandling?
Det är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet, utan att det är diskriminering enligt diskrimineringslagen.
Kränkande behandling är ett beteende som är oönskat av den som blir utsatt. Det är barnet eller eleven som upplever sig vara utsatt för kränkande behandling som avgör vad som är oönskat. För att det ska vara fråga om kränkande behandling enligt lagen måste kränkningen vara märkbar och tydlig. Den som kränker någon måste också förstå att uppträdandet upplevs som kränkande. I många situationer är det uppenbart att ett beteende är kränkande, men om det inte är det så måste barnet eller eleven klargöra för den som kränker att beteendet är ovälkommet. Barnet eller eleven kan också ta hjälp av personalen i verksamheten. Vad som är kränkande behandling måste avgöras i varje enskilt fall.
Det är viktigt att komma ihåg att yngre barn inte alltid kan förmedla sina känslor på samma sätt som äldre barn och vuxna.
Källa: 6 kapitlet 3 § skollagen, proposition 2005/06:38 sidan 136 och följande.

Hur kan kränkande behandling ta sig uttryck?
Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Ett barn eller en elev kan till exempel bli utsatt för kränkande behandling av någon i personalen eller av flera andra barn eller elever i verksamheten. Kränkningarna kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. Kränkande behandling kan till exempel vara nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjliganden eller slag och sparkar. Kränkningarna kan även bestå av utfrysning eller hot. Kränkande behandling förekommer ofta även på internet, till exempel på sociala medier.
Vad som är kränkande behandling beror på den enskilda situationen. Här är några exempel på sådant som kan vara kränkande behandling:
• En förskollärare tejpar över ett barns mun.
• En lärare kallar en elev för tjock inför klassen.
• En fritidspedagog trycker en elevs huvud mot väggen och håller sedan fast huvudet mot väggen.
• En elevassistent ger en elev en örfil.
• En lärare filmar en elev som är i affekt.
Källa: 6 kapitlet 3 och 9 §§ skollagen.

Är kränkande behandling samma sak som mobbning?
Mobbning är inte ett begrepp som används i skollagen. Det brukar kallas för mobbning om ett barn eller en elev blir utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier vid upprepade tillfällen.

Vad är skillnaden mellan kränkande behandling, diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier?
Det som är gemensamt för trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet.
Diskriminering
Enligt diskrimineringslagen är diskriminering förenklat att någon missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska ha sin grund i någon av de sju diskrimineringsgrunderna
• kön
• könsöverskridande identitet eller uttryck
• etnisk tillhörighet,
• religion eller annan trosuppfattning
• funktionsnedsättning
• sexuell läggning
• ålder.
Om diskriminering på Diskrimineringsombudsmannens webbplats
Det finns sex former av diskriminering. Två av dessa är trakasserier och sexuella trakasserier.
Trakasserier
Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har sin grund i någon av de sju diskrimineringsgrunderna.
Sexuella trakasserier
Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker ett barns eller en elevs värdighet.
Källa: 6 kapitlet 2–3 §§ och 1 kapitlet 4 § diskrimineringslagen.
Om trakasserier och sexuella trakasserier på Diskrimineringsombudsmannens webbplats
Arbetet mot kränkande behandling och mobbning

Vilket ansvar har skolan eller förskolan för kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier?
Förskollärare, lärare och annan personal i förskolan och skolan måste anmäla kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier som personalen får kännedom om och som sker i samband med förskolans eller skolans verksamhet till rektorn. Rektorn måste i sin tur anmäla vidare till huvudmannen. Skyldigheten att anmäla gäller oberoende av hur personalen får reda på kränkningen. Det kan till exempel handla om att ett barn eller en elev berättar om en kränkning för någon i personalen eller att hen själv ser eller hör något som kan vara en kränkning.
Inom annan pedagogisk verksamhet (25 kapitlet skollagen) och fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet ska huvudmannen utse vem personalen ska anmäla till.
Personalens skyldighet att anmäla gäller alla händelser som kan vara kränkande behandling, trakasserier som sexuella trakasserier. Personalen ska inte göra någon värdering av hur allvarlig en händelse är innan de gör anmälan till rektorn. De ska i sin tur inte göra någon värdering innan de anmäler vidare till huvudmannen. Anmälan ska göras skyndsamt.
Källa: 6 kapitlet 10 § skollagen, Skolinspektionens beslut med diarienummer 2011:1859 och Skolinspektionens beslut med diarienummer 2018:5136.
Vilka skyldigheter har huvudmannen?
Huvudmannen för en förskola, skola eller annan verksamhet som regleras i skollagen är skyldig att se till att det finns ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Det gäller i varje verksamhet, till exempel i varje förskola eller skola. Huvudmannen ska
• se till att förskolor och skolor genomför åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling
• se till att förskolor och skolor årligen tar fram en plan mot kränkande behandling.
Planen mot kränkande behandling ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Den ska också innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som förskolor och skolor tänkt påbörja eller genomföra under det kommande året. Efterföljande års plan ska innehålla en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts.
Huvudmannen är också skyldig att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling.
Källa: 6 kapitlet 6–8 och 10 §§ skollagen.
När ska skolan eller förskolan anmäla till andra myndigheter, till exempel Polisen eller socialtjänsten?
Skolan måste informera socialtjänsten när de fattar beslut om avstängning av en elev i gymnasieskolan som är under 18 år. I andra lagar och regler finns det fler skyldigheter för skolan som de också måste förhålla sig till.
Om någon begår ett brott i skolan eller förskolan är det rektorn som får ta ställning till om man ska göra en polisanmälan.
Personalen i förskolan och skolan har också en viktig roll i att upptäcka när barn far illa eller när det finns risk för det. När det finns en misstanke om att ett barn far illa har huvudmannen och personalen i skolan eller förskolan en skyldighet att göra en anmälan till socialnämnden. Med barn avses här alla barn och elever under 18 år. Skyldigheten att anmäla gäller oavsett om verksamheten är offentlig eller fristående.
Källa: 5 kapitlet 21 § skollagen och 14 kapitlet 1 § socialtjänstlagen.
Skolans ansvar för barn som far illa

Vilket ansvar har förskolan eller skolan för att hantera kränkningar som inte sker i deras verksamhet, men i samband med den? Till exempel på internet och i sociala medier.
Huvudmannen är ansvarig för att utreda och åtgärda kränkande behandling som sker i samband med förskolans och skolans verksamhet. Huvudmannen är kommunen om det är en kommunal skola och skolans styrelse om det är en fristående skola.
Huvudmannen måste utreda och åtgärda kränkande behandling från andra barn och elever och från skolans personal, men även från till exempel föräldrar. Det gäller även händelser som sker utanför förskolans och skolans verksamhet om de har koppling till verksamheten. Det kan till exempel handla om sådant som händer på vägen till eller från verksamheten eller i sociala medier.
Källa: 6 kapitlet 10 § skollagen.
Hur snabbt och hur ofta behöver rektorn anmäla kränkande behandling vidare till huvudmannen?
En rektor som får reda på att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med förskolans eller skolans verksamhet är skyldig att anmäla det till huvudmannen. Huvudmannen är kommunen om det är en kommunal skola och skolans styrelse om det är en fristående skola. Huvudmannen är sedan skyldig att skyndsamt utreda vad som hänt. De ska även se till att få stopp på kränkningarna. I skollagen heter det att de ska vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
Rektorns skyldighet att anmäla kränkningar till huvudmannen är direkt kopplad till huvudmannens skyldighet att skyndsamt utreda vad som hänt. Därför måste även rektorn göra sin anmälan till huvudmannen skyndsamt.
Ett exempel på vad Skolinspektionen i ett beslut inte tyckt är tillräckligt skyndsamt är en månad. I det enskilda fallet hade en skola ett arbetssätt och en rutin som gjorde att det gick upp till en månad innan de anmälde kränkande behandling till huvudmannen. Det var inte tillräckligt skyndsamt i skollagens mening, menade Skolinspektionen.
Källa: 6 kapitlet 10 § skollagen och Skolinspektionens beslut med diarienummer 42-2018:5136.

Plan mot kränkande behandling
Hur ofta ska planen mot kränkande behandling följas upp och vad ska den innehålla?
Huvudmannen ska upprätta en plan mot kränkande behandling en gång per år. Planen ska innehålla
• en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever
• en redogörelse för vilka åtgärder som verksamheten planerar att påbörja eller genomföra under det kommande året
• en redogörelse för hur man genomfört de åtgärder man planerade i föregående års plan.
I planen bör huvudmannen också ange vem som är ansvarig för att åtgärderna genomförs och hur dessa ska följas upp och utvärderas. De mål som verksamheten har satt upp bör också stå med i planen. Planen bör också innehålla de rutiner som verksamheten har för akuta situationer.
Det är bra om planen innehåller en redogörelse för hur barn och elever ska medverka i arbetet med aktiva åtgärder.
Källa: 6 kapitlet 8 § skollagen.

Vilken rätt till information har vårdnadshavare när en elev blivit utsatt för kränkande behandling?
Om huvudmannens utredning om kränkande behandling leder till att man vidtar åtgärder mot en enskild person räknas det som myndighetsutövning. Då har eleven och vårdnadshavaren rätt att få ta del av information i ärendet, till exempel dokumentation om uppgifter och beslut och motivering av beslut. I 29 kapitlet 10 § skollagen finns det hänvisningar till alla de rättigheter man har i samband med myndighetsutövning i skolan.
Källa: 29 kapitlet 10 § skollagen.

Planens bakgrund
Enligt diskrimineringslagen och skollagen måste förskolan arbeta aktivt för att förebygga och förhindra att barn utsätts för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Förskolan ska också aktivt främja barnens lika rättigheter och möjligheter – även kallat likabehandlingsarbete. Denna plan har framarbetats av förskolans rektor och pedagoger.